Doktor Waleed Ghanima förklarar hur diagnosen ställs
Ibland upptäcks ITP av ren slump
Immunologisk trombocytopeni, ITP, kan ibland upptäckas genom ett slumpmässigt blodprov på din vårdcentral eller ett sjukhus. Det gäller särskilt för de personer som inte har några allvarliga symtom, eftersom antalet blodplättar inte har hunnit bli alltför lågt.
Vid en närmare kontroll kan då flera av personerna nämna att de har haft kraftiga menstruationsblödningar eller har en tendens att få hudblödningar vid lätta skador – typiska tecken på ITP men som inte alla känner till.
Det finns två sorters hudblödningar. Den ena, som kallas petekier, är små rödaktiga prickar som vanligtvis uppträder på armar och ben eller i munslemhinnan.
Den andra sorten är större blödningar som kallas blåmärken i dagligt tal. De kan uppkomma överallt, men mest på armar och ben eller områden som utsätts för tryck eller skador.
Allvarligare blödningar – t.ex. från magtarmsystemet eller urinvägarna – är mer sällsynta.
Vad orsakar ITP?
ITP är sällsynt och orsakerna till att sjukdomen uppstår kan variera. Hos barn triggas ITP vanligtvis av en virusinfektion, men hos vuxna finns i normala fall inte någon sådan direktorsak till ITP.
Vad vi vet är att kvinnor utvecklar ITP i något större omfattning än män. 10–20 procent av personer med ITP kan även ha en underliggande sjukdom. Generellt drabbas patienter med andra autoimmuna sjukdomar, exempelvis låg eller hög ämnesomsättning, eller bindvävs- eller ledsjukdom i högre omfattning av ITP. Sjukdomar som hepatit eller blodcancer kan också vara en orsak. Slutligen kan olika former av mediciner orsaka eller trigga en immunologisk trombocytopeni.
Som du ser kan det finnas flera olika saker som orsakar ITP, och alla dessa leder inte heller automatiskt till att ITP utvecklas.
Hur ställs diagnosen ITP?
Det finns än så länge inget diagnostiskt test som direkt kan visa om en person lider av ITP eller inte. När en person med misstänkt ITP söker vård börjar läkaren därför med att undersöka patienten och ställa frågor om sjukdomshistorien: hur och när symtomen började, vilka symtomen har varit och hur länge de har pågått.
Därefter görs en klinisk undersökning för att ta reda på var patienten har blödningar och om det finns andra symtom eller problem. Efter ett blodprov kan man i ett labb även titta på cellerna i mikroskop och studera hur de ser ut. Då är man inte bara intresserad av blodplättarna, utan även de vita och röda blodkropparna.
Dessutom så undersöks leverfunktion, njurfunktion och ämnesomsättning. Normalt tas även virusprover för att se om patienten har haft någon virusinfektion nyligen som kan ha triggat trombocytopeni eller ett lågt antal blodplättar. Ibland görs även en ryggmärgsundersökning. Det är inte obligatoriskt för att ställa en diagnos, men om någon ovanlig cell upptäcks i blodustryket (en metod för att studera blodets egenskaper) så kan ett sådant prov vara till hjälp.
För att diagnosen ITP ska ställas ska allt annat förutom nivån av blodplättar vara normalt – proverna för lever, njure, ämnesomsättning och virusinfektion ska inte visa något onormalt; blodvärdet ska vara normalt och de vita blodkropparna ska ha ett normalt utseende. Det ska med andra ord inte finnas några andra orsaker till det låga antalet blodplättar.